”Hur kan skolan ha bokat in en så okunnig föreläsare. Jag har nog ingen nytta av informationen, vi har ett helvete med spelande här hemma”.
Det stack till i mitt hjärta – som föreläsare och som förälder. Jag läste responsen som jag fått och funderade en stund hur göra, eftersom familjen i fråga behövde snabbt hjälp och stöd i sin situation.
Jag har besökt skolor och träffat professionella längs med åren och föreläst om för- och nackdelar med digitalt spelande, spelregler, motiv, spelproblem och betydelsen av vuxnas närvaro. Den här föräldrakvällen triggade upp föräldern i stället för att ge hen verktyg för att hantera situationen med sin ungdom. Ungdomen ville inte satsa på skolan och föräldern var kraftlös och arg. Jag berättare hur situationen löstes.
När kan spelande bli ett problem och vad kan ligga där bakom?
Jag lyssnade på Jessika Mattiasson från mottagningen för spelberoende och skärmhälsa i Göteborg under ett webbinarium i veckan. Enligt Jessika kan man definiera problematiskt spelande hos klienter utgående från att hen väljer att spela i stället för att satsa på andra aktiviteter som att äta, sova, gå till jobbet, skolan och hobbyn och det syns som ett stort problem. Annat försvinner och spelandet blir kvar. Problemen kan komma smygande eftersom spelande är en rätt vanlig och trevlig hobby och den tillför sociala kontakter, roliga stunder och upplevelser och som bonus en möjlighet att fly undan trista känslor. Känslor som man kanske inte har färdigheter att bearbeta. Det lät lite som fallet med föräldern jag nämnde i början.
Det är viktigt att ha trygga sätt att fly en stund för att få distans till sina känslor och tankar för att sedan återvända och ta tag i läxor, börja läsa till prov eller söka sommarjobb som ung. Till exempel skolan eller studier kan stressa och framtiden känns osäker. Alla människor har flyktvägar. En del tränar till maraton, andra surfar på nätet eller bakar. För vissa räcker det med en kopp kaffe och en promenad med hunden för att få tankarna i schack.
Forskning visar att de som spelar på ett problematiskt sätt har andra motiv än aktiva hobbyspelare. Man spelar till exempel för att man är ensam, känner ångest eller vill visa till andra att man är kompetent. Spelande ger adrenalin och en trevlig känsla i kroppen, man kan, man är bra, man är någon och man kan påverka resultatet.
Speltiden är inte lika relevant som konsekvenserna, påpekar Jessika Mattiasson och många andra sakkunniga. Enligt egen erfarenhet vill fostrare gärna mäta och definiera problem enligt hur länge man spelar. Enligt klockan, enkelt, snyggt och vattentätt. Forskning visar att aktiva spelare kan spela tiotals timmar i veckan utan att få större problem. Alla påverkas inte negativt och spelande i sig behöver inte skapa problem. Dagliga fotbollsträningar och matcher utan tillräcklig vila och tid för annat kan även skapa problem.
Att diskutera digitalt spelande med barn skyddar från spelproblem
Problem hopar sig lättare ifall man känner utanförskap eller om vuxna inte värdesätter den ungas hobby.
-Prata om hur det gick i spelet, visa intresse för spelande och respektera spelade. Börja lågt, fortsätter Johanna. Det är viktigt att vara närvarande då barn spelar, att lyssna och låta barnen berätta efter spelet om hur det gått och vem hen spelat med. Vem som vann och varför man förlorade och hettade till under matchen. När man får diskutera sitt spelande med andra skapas tillit och trygghet, vilket är en skyddande faktor och förebygger spelproblem. Spelaren söker kontakt och behöver bli bekräftad även utanför spel och du som vuxen kan hjälpa till genom att ge positiv respons och lyssna, precis som du skulle göra då barnet sparkat mål i fotbollen.
Vuxna kan ibland provocera situationen i stället för att diskutera spelande sakligt. Ifall man väljer att ta upp speltid och ogjorda saker mitt under en pågående match och kräver att bli hörd, ökar det troligen på klyftan mellan parten. Det handlar om så mycket mer än ”bara ett spel”, det handlar om att respektera att spelaren är mitt i något, på samma sätt som målvakten vaktar målet under fotbollsmatchen.
Skyddar stränga regler och kontroll barn?
Skärmtid skyddar barn men ju äldre barnen blir, desto viktigare är det att barn och unga får öva på att hantera olika innehåll, kommunicera på ett sjyst sätt samt hantera tidsbruk. Väckarklockan och repetition hjälper på traven. Som vuxen gäller det att stå ut med att inte kunna kontrollera allt barnet gör i spel och på nätet. I ställer för att endast strikt kontrollera är det viktigt att finnas till och stöda. Precis som då barnen rider, dansar, skidar eller sjunger. Om barnet faller så plåstrar man till och diskuterar hur hen kan göra nästa gånga då samma händer. För det kommer troligen att hända på nytt.
Vänta tills matchen är slut, drick ett glas vatten, gå ut ett varv och försök lugna ner dig ifall det känns att spelande börjar ta på nerverna. Diskutera spelande och gå igenom speltider och -regler vid matborden, i soffan på kvällen eller i bilen. Låt den andra berätta hur spelet fungerar eftersom det underlättar att komma överens om fungerande regler. Det kan vara svårt för vuxna att förstå varför man inte kan sluta mitt i då man meddelar att ”nu är det slut på speltiden”. Ifall spelaren inte lyder, kan det bli gräl. En till match gör barnet på bättre humör efter höjda röster, eftersom spelet ger endorfiner.
Gemensam tid och erfarenheter ökar på hela familjens välmående. Satsa till exempel på att baka, duka bordet, tvätta bilen, bowla eller spela kortspel då och då och öka på tiden småningom. Det minskar på speltiden och ökar på gemensam tillvaro. Små saker kan leda till stora förändringar. Ge positiv respons då barnet ”hjälpt till med matuppköpen” i stället för att endast påpeka negativt ifall barnet kommit ”igen för sent till middagen”.
Hjälp finns – bli inte ensam
Situationen med den besvikna föräldern hände för att par år sedan. Familjen behövde akut hjälp för att klara av en utmanande situation där digitalt spelande var det synliga problemet. Alla mådde dåligt.
Föräldern sökte efter lösningar men kände sig i stället ensam, kraftlös och utan svar efter en föräldrakväll om hur man förebygger spelproblem. Familjens svåra situation blev synlig via responsen jag fick. Responsen öppnade en dörr och möjliggjorde att elevhälsan och skolan kunde kopplades in för att erbjuda stöd till familjen. Elevhälsan tog saken på allvar och flera professionella började nysta upp situationen med familjen genom diskussioner, närvaro och stödande element.
Jag är tacksam till föräldern som vågade säga ifrån då.
Bli inte ensam ifall det känns tungt och du känner dig orolig. Våga fråga efter råd och hjälp till exempel via Pelituki månadsvisa rådgivningar om spelande och sociala medier samt genom e-rådgivningen. Prata högt med vänner eller ring familjerådgivningen. Hela familjen behöver hjälp. Små saker kan bli stora då man är orolig och problem är lättare att hantera när man får prata ut. Digitalt spelande kan bli problematiskt ifall det är det enda innehållet i livet, precis som Jessika Mattiasson påpekade. Vad som ligger i grunden måste man ta reda på.
Annukka Såltin, sakkunnig inom problematiskt digitalt spelande.