Känns det ibland som om spelande och mobilbruk orsakar mycket större utmaningar och konflikter hemma hos er än hos andra? Finns det NPF (Nepsy)-diagnoser med i bilden? I sådana fall är det troligtvis också mer utmanande!
Det finns ett samband mellan NPF och problematiskt digitalt spelande och problematisk användning av sociala medier. Dragningskraften till skärmar, spelande och mobilbruk är ofta större hos personer med en NPF-diagnos. Enligt forskning spenderar barn med neuropsykiatriska diagnoser mer tid på digitalt spelande jämfört med neurotypiska syskon och jämnåriga kompisar.
Bakgrund
Det kan dels vara fråga om ett specialintresse, ett föremål för hyperfokusering och en källa till återhämtning och känsloreglering. Då vardagen präglas av utmaningar och kravsituationer kan till exempel spelande utgöra en motvikt till detta. Den digitala världen erbjuder en kravlös stund på dagen med möjlighet att uppleva flow och lyckanden. Enligt spelmotivationens grunder är det just det här som lockar. Möjlighet till självbestämmande, gemenskap och känsla av att lyckas. Detta kan innebära en rejäl skjuts för självförtroendet. För en del kan det sociala samspelet kännas tryggare online då man inte utsätts för ögonkontakt på samma sätt samt själv kan välja att avsluta när man vill. Internet möjliggör också kontakt med likasinnade och kan erbjuda gemenskap som inte nödvändigtvis hittas i skolan.
Även om spelintresset kan medföra många positiva saker kan NPF medföra utmaningar med tidshantering och självkontroll. Problematiskt spelande eller mobilbruk går inte att mäta i antal timmar, eftersom det är högst individuellt när vardagen och välbefinnandet blir lidande. Ett barn kan ha massor av speltimmar men ändå fixa vardagens bestyr, skolgång och sociala relationer, medan ett annat barn reagerar negativt vid betydligt färre timmar. Tecken på problematiskt spelande eller mobilbruk kan vara bl.a. att sömnen blir lidande, att humöret försämras, att hen isolerar sig allt mer eller att skolgången inte fungerar. Det är dock viktigt att komma ihåg att orsaken till dylika symtom kan vara en massa andra saker också och att spelandet kan fungera som en flyktväg från de jobbiga känslorna.
Det är viktigt att ta reda på motivationen till spelandet och visa intresse som förälder. Du behöver inte vara intresserad av digitalt spelande eller sociala medier, bara av barnet! Diskutera saken på ett inkluderande och fördomsfritt sätt. Det har visat sig att ju mer man försöker begränsa eller förbjuda ett oönskat beteende, eller en aktivitet som i det här fallet, desto mer tenderar det att öka. Hjälp barnet med eventuella bakomliggande utmaningar och problem istället för att utgå från att det är spelandet som strikt skall begränsas.
Praktiska tips
Genom diskussion kan man hitta sätt att stöda barn och unga att hantera spelande och mobilbruk. Ni kan komma överens om t.ex. var mobilen parkeras vid läxläsning, vilka rum i huset som är mobilfria och när telefon och dator stängs av till natten. De yngre barnen kan man stöda i detta genom att använda föräldrakontrollsystem som möjliggör att hantera skärmtiden från föräldrarnas telefoner. Grunden till att detta skall fungera är ändå diskussionen. Regler barnet förstår tenderar att hålla bättre.
Ju yngre barnet är desto mer vuxenstöd behövs. Tydlighet är A och O. Det kan innebära att man gör skriftliga spelregler, ett spelschema och att man erbjuder hjälpmedel för tidshanteringen genom exempelvis en äggklocka eller timer. Fler praktiska tips och råd hittar ni på Neurobase.fi hemsidan som riktar sig till ungdomar med NPF och föräldrar till barn med NPF-utmaningar.
Familjens digitala vanor spelar också roll. Det är bra att komma ihåg att ditt eget skärmbruk som förälder påverkar barnet. Föregå med gott exempel. Försök att vara närvarande med barnet då hen behöver dig. Sätt gärna undan skärmen du också då barnet är utan skärm. Ta med barnet i dina aktiviteter och passa på prata under tiden. Det här stärker familjebanden och gör att det också blir lättare att komma överens om regler.
Kamratstöd
Vi i projektet Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag ordnar öppna föräldrakvällar, Föräldratips i spel och sociala medier, en gång i månaden via Teams. Vi har 1-2 gånger per år specifikt lyft upp NPF-diagnosernas koppling till spelande, mobilbruk och tillvaro på nätet eftersom vi sett att stödbehovet ofta är större då. Vår förhoppning är att förmedla kamratstöd och känslan av att man inte är ensam i den utmanande situationen, samtidigt som man får redskap för bättre fungerande spel- och digiregler. Så här säger en NPF-förälder; ”Man känner ofta att alla andra lyckas med gränssättningen, även om det inte är så. Det kan därför kännas tröstande att höra att andra har samma utmaningar”.
Du hittar också kamratstöd via ADHD-förbundets lokala föreningar, Autismförbundet, Barnavårdsföreningen, Folkhälsan och NPF-kompassen. Stöd erbjuds även i barnets/ungdomens skola genom hälsovårdare, kurator eller psykolog, på hälsovårdscentralen eller på familjerådgivningen. På Psykporten.fi hittar du egenvårdsprogram med effektiva metoder och tips. Ibland är det bästa att prata med någon, din partner, en vän, en granne eller någon annan nära anhörig.
Vi på Pelituki finns också till för dig och du kan kontakta oss via Pelituki stödtelefonen (Pelitukipuhelin). Ring eller skicka meddelande med låg tröskel. Samtalet är anonymt och konfidentiellt.
Var du än söker stöd, så är det just det som är det viktiga – att du inte förblir ensam i de svåra stunderna! <3
Tack till stiftelsen Brita Maria Renlunds minne som finansierar projektet Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag och på så vis möjliggör vårt viktiga arbete för familjers digitala välmående.
Veronica Eklund, projektarbetare