Mässor och möten
Det är mycket nytt som händer då man blir förälder. Förutom det stora och fantastiska i att man plötsligt har en ny liten människa att ta ansvar för så händer det mycket i en själv. Plötsligt blir frågor man aldrig tänkt på aktuella:
- Hur knyter jag an till mitt barn och hur kan jag ge det som barnet behöver?
- Hur tar jag hand om min egen ork så jag kan vara en lugn och trygg förälder?
- På vilka grunder gör jag beslut och vilka rutiner vill jag ha i min familj?
- Hur ska jag tänka om barnets och min egna skärmanvändning?
Under veckan som gått har vi inom projektet Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag haft många diskussioner om föräldraskap, välmående och skärmanvändning. Vi har fått träffa småbarnsföräldrar på Familjekarnevalen i Jakobstad, utbildat yrkesmänniskor inom barnrådgivning och skolhälsovården inom Folkhälsans Hälsonätverk samt diskuterat med professionella och studerande inom social- och hälsovården på Mielenterveys- ja päidetapahtuma –mässan i Vasa. Fina och viktiga diskussioner.
Föräldrars skärmanvändning
Tekniken utvecklas konstant och vår mobil innehåller mycket av det vi använder dagligen – nyheter, underhållning, information, bank, hälsovård och försäkringar. Det finns massor av fördelar med mobilen men den kan också göra oss ouppmärksamma och ta mycket av vår tid. Personal på barnrådgivningen och på daghem har märkt att många småbarnsföräldrar spenderar mycket tid på telefonen och att den ofta tas fram. Förutom avkoppling får man också information och kamratstöd i den nya situationen som förälder – och en välbehövlig paus.
Småbarnsföräldrar behöver allt mer reflektera över i vilka situationer och hur de använder mobilen. Forskning har visat att i de hem där telefonen används i varje rum och föräldern genast svarar på notifikationer så tenderar barnen att använda mer skärm. En förälder som ofta ser på skärmen är inte lika tillgänglig och kan signalera till barnet att mobilen prioriteras över dem, vilket påverkar tillit och anknytning.
En förälder som däremot ofta ser, uppmuntrar och lyssnar på sitt barn påverkar samspelet hemma positivt. Ett tips är att använda telefonen då barnet sover och ha mobilfria platser hemma – kanske mobilen kan vila då vi vistas i sovrummet eller köket och under amningen? Ifall barnet är på dagis kan man som förälder avsluta telefonsamtalet och ta några djupa andetag utanför dagisporten innan man hämtar. Ett par extra minuter gör att man är lugnare och kan ha fokus på sitt barn efter en lång arbetsdag. Att fundera igenom egna mönster och göra små förändringar förebygger problem.
Ett tips är att använda telefonen då barnet sover och ha mobilfria platser hemma – kanske mobilen kan vila då vi vistas i sovrummet eller köket och under amningen?
Barns skärmanvändning
Enligt WHO:s rekommendationer ska barn yngre än 1 ½ inte ha någon skärmtid alls. Från 2 års ålder kan barnet vara på skärm en kort stund men då tillsammans med en vuxen som ser på samma skärm och diskuterar det som händer för att hjälpa barnet att tolka innehållet.
Skärmtid bland 2-5 -åringar bör begränsas till en timme per dag: föräldern bör använda media tillsammans med barnet och på förhand fundera vilket innehåll som de ska se på. För barn som är 6 år eller äldre bör man fastställa konsekventa tidsgränser för digitala spel och videon och se till att skärmar inte stjäl tid från sömn, fysisk aktivitet eller andra för hälsan nödvändiga områden.
Enligt WHO:s rekommendationer ska barn yngre än 1 ½ inte ha någon skärmtid alls.
Tydlighet kring digitalt spelande och mobilanvändning. Föräldrarna visar exempel och stöttar. Med hjälp av familjens gemensamma digiregler ökar tydligheten för när och hur man använder telefon och padda – vid måltider, under bilresor och nära läggdags är det bra att öva mobilfritt.
Det bästa skyddet mot spelproblem och utmaningar med mobilanvändning är att föräldrar diskuterar känslor, gränser och goda rutiner med barnen. Digiryggsäckens diskussionskort hjälper föräldern på spåren då barnet börjar använda telefon och olika skärmar. Diskussionskorten fungerar som ett utmärkt hjälpmedel och gör diskussionen mera inkluderande och roligt, istället för att föräldern enbart berättar åt barnet. Korten gör det lättare för barnet att komma ihåg det som sagts. Digiryggsäcken-materialet innehåller färdiga bottnar till gemensamma digi- och spelregler.
- Printa ut botten för regler och läs mer om åldersgränser, spel och telefonbruk via Digiryggsäcken -materialet.
Att visa intresse föder tillit och goda relationer
En farmor på Familjekarnevalen berättade hur barnbarnen hjälper henne att hantera telefonen. De skrattar tillsammans då de ser på videon eller tar bilder av varandra. Hon sa att barnbarnen är stolta då de kan lära henne nytt. Alla mår bra av att ha något att ge och lära andra, konstaterade hon med ett leende.
Att visa intresse och diskutera ger förtroende och ömsesidig respekt. Den vuxna behöver inte sätta sig in i varje spel som barnet spelar men viktigt att fråga vad det är som barnet tycker att är intressant i spelet, vad barnet lär sig och be dem berätta vad är roligt och vad är utmanande. Kanske kan föräldern spela tillsammans med barnet eller sitta bredvid och erbjuda tid att diskutera efteråt?
Reflektion och självinsikt
Ifall föräldern själv använder skärmen ofta samtidigt som barnets skärmtid är begränsad kan barnet ha svårt att förstå det. Det är viktigt att föräldern berättar vad den gör på skärmen och varför det behöver göras just då. Det vi ser på skärmen påverkar vårt humör; kanske en förlust i ett spel, en oväntat stor räkning eller en väninnas efterlängtade graviditetsnyheter vilket kan synas som negativa eller positiva känsloyttringar. Då barnet får en förklaring varför man reagerat skapas trygghet och tydlighet.
Mobiltelefonen och skärmar är en stor del av vår vardag. Det är viktigt att vi funderar kring olika aspekter av digitala medier, väcka tankar, utbyta åsikter och erfarenheter och hitta sätt att ta hand om oss själva och varandra. Diskussion och förståelse gynnar sociala relationer och förbättrar samspelet och välmående i familjen. Vi behöver inte vara perfekta men insikter och små medvetna förändringar har stor betydelse.
Tack till Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne BMR som stöder vårt projekt, så att vi kan arbeta för att barn, unga och familjer ska få må bra i en digitaliserad vardag.
Christel Quillin, projektarbetare,
Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag (läs mer via länken)