Nästan alla barn och unga spelar digitala spel, en del gör det väldigt ofta medan andra spelar bara ibland. Digitalt spelande är ett ämne som diskuteras ofta och ivrigt föräldrar emellan. Spelregler och lämpliga skärmtider diskuteras mycket i media, under föräldrakvällar och bland professionella som jobbar med barn och unga. Hur många timmar kan ett barn egentligen spela per dag?

Vad händer då barnet blir ilsket och upprörd varje gång det är dags att avsluta spelstunden? Spelande kan orsaka stor oro hos föräldern, speciellt om man själv inte är bekant med spelvärlden och det känns som att allt cirklar runt det. Föräldern kan också känna att spelandet tar för mycket tid från andra mer utvecklande aktiviteter.

De flesta föräldrar behöver råd, vägledning och riktlinjer att följa då det gäller barns spelande. Något som fungerar alla gånger när tålamodet tryter och det känns som att förälderns roll är att ständigt påminna, pressa och slutligen tvinga det upprörda barnet bort från spelet. Varför orsakar spelregler och digitalt spelande så mycket hjärtklappning, irritation och oro?

Spelregler som stöd eller begränsning

Spelregler behövs för att styra barns och ungas spelande och för att stödja deras välmående, så att barnets och familjens vardag fungerar såsom familjen önskar. Men enligt forskaren Niko Männikkö kan en stark begränsning av spelandet öka problematiskt spelande. Välmenande föräldrar kan omedvetet motarbeta sig själva. Strikta spelregler och moralpredikningar relaterade till spelande kan göra att en ung person, som gillar att spela, känner sig missförstådd. I skolan, studierna, hobbyn och i familjen finns regler, gränser, ansvar, målsättningar och scheman. Det här kan öka den ungas känsla av att hen inte har möjlighet att påverka sitt liv och göra egna val. Förutom i spel, där den unga kan välja själv. Ingen vuxen är där och dikterar och bestämmer.

Om spelvärlden är den enda platsen där ungdomen känner sig fri att göra och påverka sina egna val, känna sig lyckad och bekräftad, kan det öka problematiskt spelande. Situationen kan leda till att hen sjunker alltmer in i spelvärlden och använder mycket tid för spelande. Det blir svårt att diskutera då konfliktfyllda orosmoln dalar i rummen. Ungdomens dörr förblir stängd.

”Vad ska jag göra, jag orkar inte med det här spelandet längre”

Att skärpa spelreglerna eller bli ännu mer nitisk i en utmanande situation stöder inte den unga, utan fördjupar snarare klyftan i familjen. Spelreglerna upplevs lätt som bestraffning i stället för att de skulle ge stöd och trygghet. För att stötta ungdomen genom spelregler måste de vuxna vara beredda att diskutera bland annat vad spelande har för betydelse för ungdomen samt hur spelen fungerar. Vuxna behöver förstå att spelvänner och nya sociala kontakter är guld värda. Föräldrar behöver även diskutera och ta reda på hur man pausar eller avslutar spelet på ett vettigt sätt huruvida det kan pausas i mitten utan att få negativa konsekvenser för spelarna.

Att diskutera spelandet är ett enkelt sätt att förebygga och minska problem och gräl samt lyssna till den ungas tankar och önskemål.  Diskussioner erbjuder oss vuxna möjligheten att vara närvarande föräldrar. Genom diskussion och ökad förståelse går det att göra bättre (läs välfungerande) spelregler. Spelregler och fungerande praxis behövs, men för att det ska funka behövs båda parter till att lägga upp reglerna. Det blir sällan en hållbar lösning ifall en vuxen gormar och ge order. Speciellt inte om det handlar om en tonåring.

Fungerande spelregler

Spelregler fungerar bra då det finns tid att umgås med vänner och familj, göra läxor, äta tillsammans med andra, ta ansvar för uppgifter och få tillräckligt med sömn och fysisk aktivitet. Hur mycket tid det bör finnas för aktiviteter utanför spelandet är individuellt. Det är dock viktigt att familjen har skrivna eller oskrivna regler om mattider, läggdags, läxor samt den ungas ansvar i hemmet. Spelregler handlar om så mycket mer än enbart speltiden, även om vissa väljer att fokusera på klockan och minuterna. Spelregler innebär ömsesidig respekt och dialog.

”Jag vet att du är mitt i en match, maten är klar om 25 minuter, så starta inte en match till när den här slutar.” ”Pappa, när ska vi åka till stugan, hinner jag spela med mina vänner en stund innan det är dags att åka?”.

Vissa familjer har inga spelregler. Det kan förvåna andra föräldrar när de pratar om spelande. Då barnet blir äldre och har andra intressen vid sidan om spelandet, behövs spelregler inte längre på samma sätt. Det är inte nödvändigt med spelregler i familjen, ifall spelandet är måttligt och inte påverkar vardagen, skolan och orken räcker till och de sociala relationerna fungerar bra.

Om ett barn eller en ung person får spela gränslöst kan dock balansen rubbas och spelandet kan ta för mycket av vardagen vilket i sin tur kan påverka välmående. Ju yngre barnet är, desto viktigare är det att familjen har gemensamma spelregler. Ett barns självregleringsförmåga utvecklas långsamt och spelregler glöms lätt bort om barnet inte påminns och får öva sig på att följa dem.

Slut på gräl och gråa hår

Att bråka om spelande är energikrävande och försvagar relationen mellan förälder och barn. Om digitalt spelande leder till ständiga gräl och spelreglerna inte hjälper är det dags att överväga andra medel. Hela familjen kan behöva hjälp. Det är viktigt att ta reda på vilka faktorer som gör spelandet så betydelsefullt för barnet eller ungdomen att de håller fast i det med all makt. Är det spelandet som är problematiskt eller handlar det om något helt annat? Att spela kan till exempel ge en ung person en känsla av acceptans och bekräftelse, som tillfälligt går förlorad mitt i grälen hemma. Många träffar vänner genom spelandet, och särskilt i tonåren blir det mer lockande att umgås med vänner i stället för att tillbringa tid med föräldrarna.

Ge barnet tid och bekräfta barnet precis som hen är. Kom också ihåg att ta hand om dig själv, en välmående förälder har bättre möjligheter att intressera sig för sina barns angelägenheter, inklusive digitalt spelande. Diskutera gärna digitalt spelande med andra föräldrar om spelandet orsakar oro och irritation. Föräldraskap är en ingen lätt sak och kamratstöd och tips är nödvändiga, oavsett om det gäller barnets digitala spelande eller ett alltför aktivt fotbollsintresse, schackspel eller stort behov av att följa nya trender.

Ge barnet eller den unge positiv feedback när spelreglerna eller åtminstone en del av dem fungerar. Positiv feedback fungerar mycket bättre än ständiga påminnelser och tillrättavisningar. Ofta vill barnet att du ska lyssna och vara närvarande, du kan sitta en stund vid sidan av sängen och titta på medan hen spelar. Bara en sådan sak kan förbättra relationen och förbättra funktionaliteten i spelreglerna. Försök att agera på samma sätt som du skulle om barnet sysslade med andra hobbyn som till exempel dans, bildkonst eller hockey. Ge beröm, visa intresse och uppmuntra.

Tips för gemensamma spelregler

  • Ta reda på hur spelet fungerar, hur länge spelet pågår i genomsnitt och med vem barnet eller ungdomen spelar (singel game, multiplayer). Om det är flera spelare med i spelet påverkar det allas spelupplevelse om föräldern tvingar barnet att avbryta spelet en olämplig tidpunkt
  • Diskutera vilka digitala spel som är okej att spela. Läs mer om åldersgränser och åldersgränsflexibilitet
  • Kan spelet pausas eller avslutas i mitten av spelet och när i så fall? Ta reda på vad som händer om spelet avbryts i mitten av spelet när speltiden tar slut.
  • Diskutera spel och speltider. Kan jag spela en stund direkt efter skolan eller måste jag göra mina läxor först? När ska man sluta spela på kvällen, var och när kan man inte spela? I stället för daglig speltid kan det fungera bättre med några spelfria dagar i veckan och vissa dagar då barnet får spela massor?
  • Får barnet köpa innehåll i spelet? Hur mycket pengar får användas på spel?
  • Hur länge är det okej att spela före det är dags för en paus? Om du spelar länge kan ditt blodsocker sjunka och det tar på humöret och kan lätt leda till gräl. Bjud barnet på mellanmål och byt samtidigt några ord om vad hen uppnått i spelet.
  • Diskutera saker familjen gör tillsammans, till exempel gemensamma måltider och hur ni kommunicerar kring detta. Det är bra att använda äggklocka eller timer för att hålla reda på tiden, så att den unge är inställd och medveten om att sluta spela då det är dags för annat.
  • Gemensamma spel- och mobilregler för hela familjen! Hur och var använder vi telefonen eller spelar? I vilka situationer sätter vi bort skärmarna och det gäller då alla i familjen, även vuxna.
  • Låt barnet eller ungdomen vara med i diskussionen och gör spelreglerna tillsammans. Bestäm inte allt som vuxen, utan ta i hänsyn barnets eller ungdomens tankar.
  • Det finns digitala verktyg som till exempel Family Link som hjälper till att hantera barnets speltid och inköp i spel.

Använd Digiryggsäckens modell för spelregler och läs i Digiryggsäcken om åldersgränser, utvecklingen av barns självregleringsförmåga, första telefonen och vilken effekt som föräldrarnas egen skärmtid har på spelreglerna. Se även tips för fungerande spelregler i MLL:s artikel Spelregler för tidsanvändning – en del av en balanserad vardag

Kom gärna med på Föräldratips i spel och sociala medierkvällarna för att diskutera med andra föräldrar och lyssna till tips gällande frågor kring digitalt spelande och sociala medier. Spelregler och spelande diskuteras i nästan alla familjer där digitala spel spelas.

Annukka Såltin, sakkunnig

Pelituki och Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag-projektet