Cirka 13 % av finländarna är riskspelare. En riskspelare spelar ofta och provar vanligtvis många olika hasardspel. Dessutom lägger riskspelaren en hel del tid och pengar på spel. Riskspelande leder lätt till problematiskt spelande.

4,2 % av befolkningen spelar problematiskt enligt Suomalaisten rahapelaaminen 2023 -kartläggningen. Spelproblemen har ökat sedan den förra kartläggningen från år 2019 som visade att  3,3 % av finländare lider av spelproblem och ökat riskspelande. Vid ökat riskspelande har spelande en negativ effekt på vardagen och påverkar bland annat spelarens handlingar, känslor, hälsa och ekonomi. De skadliga effekterna börjar synas i spelarens vardag och kan påverka personens relation till vänner och familj negativt. 

Spelberoende ingår i två internationellt använda sjukdomsklassificeringar: ICD-10 och DSM-5. Enligt WHO:s sjukdomsklassificering ICD som används i Finland definieras ett allvarligt spelproblem som spelberoende (F63.0), och i samband med sjukdomsklassificeringen DSM-5 nämns spelberoende. Vi kan prata om spelberoende när spelandet är repetitivt, tvångsmässigt och spelaren inte längre har kontroll över spelandet. Att minska eller försöka sluta spela kan orsaka abstinenssymtom som rastlöshet eller irritation och spelandet påverkar vardagen, välbefinnandet och de sociala relationerna negativt.